Linn dyker på arbetstid – hon är en av NIRAS yrkesdykare
Visste du att NIRAS Miljöavdelning har ett dykarteam som gör miljöundersökningar? Linn Engström är en av våra yrkesdykare. Hon har dykt sedan 2017 och flyttade till Sverige från Finland för att arbeta som miljökonsult.
Linn Engström har haft ett naturintresse så länge hon kan minnas. Hon visste tidigt att det var biolog som hon ville utbilda sig till. Att det blev just marinbiolog har en enkel förklaring – hon har vuxit upp vid havet och det har alltid varit en stor del av hennes liv.
– Jag har alltid haft en stor nyfikenhet och en upptäckarglädje. När du dyker är det ofta nya platser, nya miljöer och du vet aldrig vad du får se. Jag kände redan tidigt att jag vill bidra till att samla in data som hjälper till att värna om vår miljö. Utan data kan vi inte beakta den rikedom som finns under vattenytan, exempelvis vid planering av olika verksamheter, säger Linn.
2022 bestämde hon sig för att ta ett yrkesdykarcertifikat och utbilda sig till forskningsdykare för att kunna dyka ännu mer. När utbildningen var klar hörde hon av sig till AquaBiota som nyligen blivit en del av NIRAS.
– Jag hade hört om dem via bekanta och tyckte företaget lät intressant. Jag skickade in en spontanansökan och fick svar! Kort därefter flyttade jag till Sverige från södra Finland för att arbeta som miljökonsult på NIRAS, säger Linn.
Miljöundersökningar för vegetation och bottenfauna
Linn berättar att NIRAS har möjlighet att göra en rad olika miljöundersökningar med dykare, bland annat vegetationsinventering där de tittar på växtligheten, eller olika sorters provtagning av sediment eller djur som lever på botten. Frågeställningarna skiljer sig från kund till kund och kan handla om uppföljning av förändringar i miljön över tid, specifika provtagningar eller eftersök av vissa arter.
– Dykning är en av våra metoder som vi kan använda vid undervattensundersökningar, och det går att tillämpa på många olika sätt för att ge det data man behöver. Vissa arter och miljöer är känsligare än andra och om vi ska identifiera eller provta dem kan vi behöva skicka ner dykare, säger Linn.
Den stora fördelen med dykning är att det ger noggranna data med en hög precision som inte går att få med andra metoder. En annan fördel enligt Linn är att den yrkeskunniga dykaren på plats kan tolka miljön och ta beslut som kan bidra till en ännu bättre provtagning. Hon förklarar att forskningsdykningen kräver en unik kombination av kunskaper inom allt från ämnesområdet till dyktekniska färdigheter, praktiska lösningar men också sociala färdigheter och psykologiska aspekter då man arbetar tätt tillsammans i ett dykteam.
– Dykning är en av våra metoder som vi kan använda vid undervattensundersökningar, och det går att tillämpa på många olika sätt för att ge det data man behöver.
Linn Engström
Upptäckarglädjen är stor under ytan
När Linn får frågan om vad som är det bästa med dykning så återkommer hon till upptäckarglädjen. Att vara under ytan är inget annat än fascinerande.
– Jag kan bli så glad av att hitta någon viss art, särskilt om det är någon ovanligare som vi sällan hittar, då känns det som man har hittat en skatt, säger Linn och skrattar.
Vid en undersökning skriver Linn och hennes dykarkollegor upp data direkt på vattenfast papper under ytan. Om det finns arter som de behöver titta närmare på tar de med sig ett prov som de undersöker i mikroskop efteråt. Därefter sammanställer de resultat, skriver rapport och presenterar enligt hur kunden vill ha det.
– Förutom fältarbeten är kontorsdelen den största delen av jobbet, jag tar fram underlag till miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och uppdragsleder olika projekt, säger Linn.
Symtom på att havet inte mår bra
En stor del av hennes motivation i arbetet är att ta hand om miljön. Linn berättar att hon och hennes kollegor ofta ser symtom på att havet inte mår bra. Övergödning kan synas på flera olika sätt.
– I grunda områden ser man ofta mycket trådalger som växer snabbare än fleråriga arter som blåstången och de kan skugga och kväva andra arter. De här trådalgerna lossnar slutligen och kan bilda tjocka mattor som flyter runt på allt det fina. Då de ansamlas på botten blir det som en kompost där nedbrytningen leder till ökad syreförbrukning och syrebrist, säger Linn.
Linn berättar att blåstången historiskt sett har vuxit mycket djupare än vad den gör idag, men att människans aktiviteter, kopplat till hur vi har behandlat havet har gjort vattnet grumligare. När mindre solljus når ner i havet tvingas arterna leva närmare ytan och deras utbredning i djupled krymper.
– Vi kan se stora skillnader om vi rör oss nära land, där vattenkvaliteten generellt är sämre, jämfört med längre ut i havet där vattenomsättningen är större. Där kan miljöerna se betydligt friskare ut med vegetation som sträcker sig djupare, säger Linn.
Hon är hoppfull inför framtiden
Linn medger att det kan vara nedslående att se miljöer som någon gång varit väldigt fina som nu mår sämre. Samtidigt är hon hoppfull och menar att det görs mycket bra saker.
– Det har skett stora förändringar i hur mycket näring vi släpper ut i havet sedan 80-talet, så det kunde ha varit värre. Det känns fint att få bidra till att det ska bli så bra som möjligt. Jag ser fram emot att fortsätta ta mig an projekt som känns betydelsefulla, säger Linn.
Vill du veta mer?
